350 miljarder fotografier - en pedagogisk utmaning

Av: Gert Z Nordström, professor i bildpedagogik.

Sedan den franske uppfinnaren Joseph Niéphore Nièpces tog det första fotografiet i Grass 1826 har det tagits 3,5 biljoner fotografier i världen. Uppgiften härrör från ett nyligen publicerat arbete ”Den andra maskinåldern” författat av de till MIT, Massachusetts Institutet of Technology, anknutna forskarna Erik Brynjolsson och Andrew Mc Afees.

Det enorma antalet fotografier förefaller oss närmast obegripligt tills det framgår att 10% av dessa bilder, dvs. c:a 350 miljarder, är tagna under det senaste året. Först då börjar vi ana att fotograferandet blivit något som involverats med människans seende och skapat ett nytt språk.

Att fotografera betyder inte bara att söka stanna tiden och kopiera ögonblicket. Avbildandet underförstår en grammatik som omsätter det sedda i sekvenser, berättelser och vittnesmål. Som i den verbala kommunikationen kommer alltid något att fokuseras vilket samtidigt innebär att något måste begränsas, förbises eller marginaliseras. Man kan inte uppleva två skilda ting samtidigt.

Man vinner något på bekostnad av något annat. Talar man för mycket i mobilen under vårpromenaden missar man förmodligen fågelsången och jagar man ständigt motiv ser man kanske inte vad som händer runtomkring. Men för en nyskapande konstnär har medieutveckling aldrig varit ett principiellt problem. Valet har varit tvåfaldigt. Antingen följer man med utvecklingen och söker påverka den eller också ställer man sig vid sidan av och betraktar den som ett hot för människan. Detta var vad som hände under industrialismens framfart på 1800-talet och det kan upprepas nu under ” den andra maskinåldern”.

Dagens explosiva bildframställning som hittills årligen levererar 350 miljarder fotografier berör inte bara verksamma fotografer. Alla läser vi av dessa bilder på olika sätt och kan utan kunskap bli utsatta för manipulationer. Barn och ungdomar – den verkligt stora och växande målgruppen i samhället - får inte förbigås utan bistås med klar pedagogik som gör dem öppna för att kritiskt reflektera över bilder de möter men också som de själva skapar. I dessa frågor har skolan ett stort ansvar. 

Sedan den franske uppfinnaren Joseph Niéphore Nièpces tog det första fotografiet i Grass 1826 har det tagits 3,5 biljoner fotografier i världen. Uppgiften härrör från ett nyligen publicerat arbete ”Den andra maskinåldern” författat av de till MIT, Massachusetts Institutet of Technology, anknutna forskarna Erik Brynjolsson och Andrew Mc Afees.

Det enorma antalet fotografier förefaller oss närmast obegripligt tills det framgår att 10% av dessa bilder, dvs. c:a 350 miljarder, är tagna under det senaste året. Först då börjar vi ana att fotograferandet blivit något som involverats med människans seende och skapat ett nytt språk.

Att fotografera betyder inte bara att söka stanna tiden och kopiera ögonblicket. Avbildandet underförstår en grammatik som omsätter det sedda i sekvenser, berättelser och vittnesmål. Som i den verbala kommunikationen kommer alltid något att fokuseras vilket samtidigt innebär att något måste begränsas, förbises eller marginaliseras. Man kan inte uppleva två skilda ting samtidigt.

Man vinner något på bekostnad av något annat. Talar man för mycket i mobilen under vårpromenaden missar man förmodligen fågelsången och jagar man ständigt motiv ser man kanske inte vad som händer runtomkring. Men för en nyskapande konstnär har medieutveckling aldrig varit ett principiellt problem. Valet har varit tvåfaldigt. Antingen följer man med utvecklingen och söker påverka den eller också ställer man sig vid sidan av och betraktar den som ett hot för människan. Detta var vad som hände under industrialismens framfart på 1800-talet och det kan upprepas nu under ” den andra maskinåldern”.

Dagens explosiva bildframställning som hittills årligen levererar 350 miljarder fotografier berör inte bara verksamma fotografer. Alla läser vi av dessa bilder på olika sätt och kan utan kunskap bli utsatta för manipulationer. Barn och ungdomar – den verkligt stora och växande målgruppen i samhället - får inte förbigås utan bistås med klar pedagogik som gör dem öppna för att kritiskt reflektera över bilder de möter men också som de själva skapar. I dessa frågor har skolan ett stort ansvar. 

Gert Z Nordström, f. 1931, professor, bildforskare, konstnär
1951-1954 studier vid slöjdföreningen skola (nu HDK), Göteborg.
1954-1958 studier vid Valands konsthögskola, Göteborg.
1962 examinerad teckningslärare vid Konstfack, Stockholm.
1968-1990 bitr. rektor och prorektor vid Konstfack.
1968-1984 föreståndare och prefekt för högskolans bildlärarutbildning.
1985 professors namn.
1990-1996 professor i bildpedagogik vid Konstfack.
1996-1999 professor i kommunikationsvetenskap vid högskolan i Jönköping.
2000-2002 professor i informationsdesign vid Mälardalens högskola i Eskilstuna.